Jag vill också ha en blogg

Ja, då har jag bestämt mig: jag vill också ha en. 

En blogg alltså. 

Här ska jag pröva det där som så många andra gör. Skriva mina tankar om det som kommer upp i vardagen, stort o smått, i blandade portioner.

För det mesta rör sig mina tankar i genus-frågor, pedagogiska frågor och allt MELLAN himmel och jord, bokstavligen., klimatet och vädret, änglar och planeter. Tidstypiska tankar med andra ord.

Idag var jag på Bauhaus Byggmarknad o skulle öppna ett företagskonto. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Fast jag är firmatecknare och ordförande i stiftelsen + hade med registreringsbeviset från länsstyrelsen, så var det tvärt omöjligt att öppna något företagarkonto. Vi skall lägga nytt golv på fritiset, 140 kvadrat, och det skulle helt enkelt passa väldigt bra att få handla på ett sånt där kort. Få lite rabatt och en månadsfaktura. 

Tjejen i infoburen jobbade, pratade i telefon kanske 4-5 gånger med olika manliga instanser, och varje gång sa hon - tyvärr, du måste ha med dig en rekvisition från ekonomin. Han får faxa in det till oss. (Vi har ingen sån han.) 

Jag kan skriva en rekvisition nu på stående fot, eftersom jag tecknar firma, sa jag. Den nästa kille hon ringde till, ville då ha förra årets årsredovisning och bokslut faxat till sig. Herregud, så krångligt, tyckte jag. Efter några telefonsamtal till fick hon äntligen besked att det skulle gå i alla fall att få kortet.  Efter 75 minuter! Det kan man kalla service. Stackars tjej, tyckte jag. Och undrade i mitt stilla sinne varför det hade varit så svårt. 

Hon förklarade att eftersom vi inte hade haft någon vinst på alla år, var det svårt att se om vi verkligen hade kreditvärdighet! 

Är inte det typiskt för vår tid? En icke-vinst-drivande stiftelse kan egentligen inte få nåt företagskort i en av Europas största byggvaruhuskedjor.

Ja, du. Kommersialismen är driven till sin spets.

På bilden elskåp på Tullgarn